”Var inte rädd för de ekonomiska argumenten!”

I torsdags talade Sanna Andersson på Svenska Supported employment-föreningens konferens i Göteborg. Hon är en av ledarna på företaget Stretch med 165 anställda. En av de anställda är Åsa (utbytt namn) som har ADD och Aspergers syndrom. Läs mer

Kooptima i Norrköping

Norrköping

Norrköping

Kooptima är ett auktoriserat bemannings- och rekryteringsföretag med bas i Norrköping och verksamhet i hela Östergötland. Det är funktionshindersföreningar i Östergötland som tillsammans med företaget Omsorgsgruppen bildar den ekonomiska föreningen Kooptima.

 
Genom Kooptima har ett 40-tal personer fått anställning. Ett 20-tal personer med funktionsnedsättning är anställda av Kooptima, men arbetar ute på privata företag, föreningar eller offentlig sektor. Administration, lokalvård, reception, vård och omsorg är huvudsakliga områden. Läs mer

Vad gör Arbetsförmedlingen?

 

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen (AF) har sedan 2002 ett ”sektorsansvar” för funktionshindersfrågor inom arbetsmarknadspolitiken. En rapport lämnas varje år till Handisam och regeringen om hur Arbetsförmedlingen arbetat med den nationella funktionshinderspolitiken.

Läs mer

Dags för en personlig berättelse

bocciabollar

Boccia är en gren inom handikappidrotten

Henrik är 41 år och engagerad inom handikappidrotten. Efter tvåårigt gymnasium med inriktning på handel och kontor var han arbetslös i knappt ett halvår. Därefter började Henrik på Arbetsmarknadsinstitutet (AMI) och fick prova på olika yrken inom kontor, data, slöjd, elektronik mm.

Fyra veckors praktik som växeltelefonist på Försäkringskassan blev förlängt i omgångar och övergick sedan till halvårsvisa lönebidragsanställningar. Anställningen omförhandlades var sjätte månad, och i slutändan hade Henrik jobbat 14 år på Försäkringskassan.

Läs mer

Försäkringar till alla och mindre krångel för arbetshjälpmedel

FunkA-utredningen om stöden på arbetsmarknaden (Sänkta trösklar – högt i tak SOU 2012:31) fick ett extra uppdrag om hjälpmedel och försäkringsfrågor. Utredaren Cristina Husmark Pehrsson har nu kommit med sitt förslag (SOU 2012:92). Hon säger att det viktigaste med reformerna är att fler får jobb och att villkoren på arbetsmarknaden blir mer lika.

Utredningen tycker att staten genom Arbetsförmedlingen ska se till att de som har olika lönestöd också får en arbetsskade-, en gruppliv- och en livförsäkring. På arbetsplatser med kollektivavtal har alla anställda försäkring, men av alla som har lönestöd är det ca 15 000 som saknar kollektivavtal. Minst 6 000 av dessa har visat sig sakna arbetsskadeförsäkring.

Lönebidrag, utvecklings- och trygghetsanställning ska ses som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och då är Arbetsförmedlingen alltid ansvarig. Kostnad för staten blir 27 miljoner. Utredningen föreslår också att Kammarkollegiet avsätter 4,5 procent av lönen till ålderspension.

Det ska också gå snabbare att få arbetshjälpmedel. Idag kan det dröja ett halvår och då är provanställningen över. Som det fungerar idag ger Arbetsförmedlingen hjälpmedel vid nyanställning och Försäkringskassan när man redan har jobb. Det är förvirrande, tycker utredningen och föreslår att Arbetsförmedlingen får hela ansvaret.

En ny förordning (regler) om ansvarsfördelningen mellan arbetsgivare och Arbetsförmedlingen behövs, enligt Husmark Pehrsson. Men nivån på max 100.000 kronor per år för hjälpmedlen behålls. De användare som utredningar har frågat säger att det viktigaste är att få hjälp att hitta och prova ut rätt hjälpmedel.

Utredningen tar också upp hur arbetsmiljön kan bli mer inkluderande så att den passar alla människor. Lättlästversionen av utredningen sammanfattar det så här: ”Ju mer inkluderande en arbetsplats är, desto mindre stöd behöver man ge åt bara en enda person.” En utredning innehåller alltid förslag på åtgärder. Tidigast kan dessa förslag börja gälla år 2014, men för det behövs ett beslut i riksdagen.

Länk till utredningen: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Den svåra konsten att inte ge upp

Vi har fått en personlig berättelse från Linda. Hon skriver:

”Jag har alltid vägrat att se mig själv som ett offer eller att använda mina funktionsnedsättningar för att slippa undan. Det har alltid varit självklart för mig att jag ska ha ett vanligt arbete. Men efter att ha stött på motgångar som satt min självkänsla i gungning sökte jag aktivitetsersättning. Det verkar vara som en norm, speciellt oss med nedsatt rörelseförmåga, att inte jobba. Jag mådde inget bra av det. Jag kände mig utköpt av samhället för att jag inte var värd att delta i det. Men jag hade försörjning från försäkringskassan ända tills jag blev utförsäkrad fem år senare.

Det kändes för mig helt rätt att bli utförsäkrad för jag var ju inte sjuk, jag har bara lite nedsatt syn och en lättare rörelsenedsättning.  Jag kontaktade ett företag, fick en praktikplats och sedan anställning.  Att det var lönebidrag kändes inte konstigt för jag har alltid haft det och trodde inte att något annat var möjligt. Idag vet jag att personer med funktionsnedsättning kan ha ett vanligt jobb utan lönebidrag. Jag har idag en provanställning som assistent på ett företag inom skönhetsbranschen. Mina arbetsuppgifter är bland annat att ringa företag och sälja in våra maskiner samt administration. Visserligen är det nystartsjobb, men hur många har inte det? Jag har några arbetshjälpmedel och företaget har stöd för personligt biträde eftersom jag inte kan utföra vissa moment som att lyfta tungt. Jobbet fick jag genom att företaget hörde av sig till Arbetsförmedlingen, som i sin tur rekommenderade mig.

Mina tips till dig som vill ut i arbetslivet: Var aktiv. Vad har du för intressen? Älskar du att måla, måla utav bara helsike och lägg upp det på nätet. Är du bra på att skriva så skriv överallt. Engagera dig i någon förening. Nuförtiden finns det massor med möjligheter att ragga uppdrag och ta betalt för det genom olika internetsidor. Det ger dig bra meriter och visar att du är igång och inte bara sitter hemma och ser på tv hela dagarna. Var glad och öppen, visa att du har ambitioner. Arbetsförmedlingen  hade ju knappast rekommenderat mig för det där jobbet om de inte trodde att jag var något att satsa på. Sök jobb hela tiden, till slut får du napp någonstans! Våga gå ut ur din trygghetszon och prova nya saker. Blir du erbjuden ett jobb som egentligen inte är ditt drömjobb, ta det i alla fall. Behöver du vidareutbilda dig? Tveka inte att göra det. Det kan kännas osäkert att behöva ta studielån och så, men du kan inte vinna om du inte vågar satsa!”

Välkommen att skicka in din berättelse!

Handikappförbunden svarar FunkA-utredningen

13 procent av den sysselsatta befolkningen i åldrarna 16 till 64 år uppger att de har en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga. För denna grupp sjönk sysselsättningsgraden från 56 procent år 1998 till 50 procent år 2008. Efter 2008 har ingen sådan statistik gjorts.

Bland personer med funktionsnedsättning ökar andelen som får sin inkomst från sjukförsäkringen, mellan 1999 och 2009 från 20 till 45 procent. Samtidigt har samhällets kontantförmåner till gruppen minskat från 3 procent av BNP till 2 procent mellan 1993 och 2010. (Uppgifterna kommer från Dan Anderssons rapport Dörrarna stängs innan alla fått plats)

Slutsatsen är en ökad fattigdom bland personer med funktionsnedsättning. Många försörjs idag av sina anhöriga. Lösningen finns på arbetsmarknaden. Nu har den så kallade FunkA-utredningen skissat på framtida stöd för att fler ska få jobb. Handikappförbunden lämnade igår in sitt remissvar till departementet.

Handikappförbunden utgår i sitt svar från Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning där artikel 27 handlar om rätten till arbete. Det sägs också att det är samhällsekonomiskt vansinne att låta stora delar av befolkningen gå utan arbete. Men det ska fortsatt vara arbetsgivarna som bestämmer över anställningarna, inte kvotering som i många andra länder. Däremot behövs ett starkare diskrimineringsskydd i lagen, som till exempel Norge har infört.

Arbetsförmedlingen får skarp kritik. Stödåtgärderna måste bli mer effektiva. Det framkommer redan i utredningen, men Handikappförbunden tror att kritiken hade blivit ännu hårdare om de arbetssökande själva hade fått uttala sig. Det är symptomatiskt att de inte tillfrågas. Den arbetssökande måste även i åtgärderna ges mer inflytande över sin situation. Ett bra exempel är nystartsjobben som är en rättighet och inte kräver en lång utredning.

Kodningen i olika funktionsnedsättningar borde också slopas eftersom individens funktionsnedsättning inte säger vilka arbetsmarknadspolitiska stöd man behöver. Dessutom tar kodningen idag i snitt 270 dagar att genomföra.

Lönesubventioner (som lönebidrag) har ofta fått överskugga andra behov av stöd. Men subventionerad anställning ska inte vara en ”placering” utan svara mot arbetsgivarens kompetensbehov. Ett annat förslag från Handikappförbunden är att ge ekonomiskt stöd till stödpersoner på arbetsplatserna, enligt dansk modell.

Vad gäller Samhall har Handikappförbunden ingen synpunkt på hur företaget drivs, utan bara på arbetsmarknadsinsatsen ”anvisning till Samhall”, som ofta missar den målgrupp Samhall var tänkt för. Idag borde fler aktörer, på till exempel kommunal nivå, få liknande uppdrag.

Av remissvaret framgår att Handikappförbunden trots kritiken tillstyrker de flesta av utredningen förslag. Extra starkt stöd ges till förslag om utökat SIUS (särskilt introduktions- och utvecklingsstöd) och en tillsynsmyndighet för Arbetsförmedlingen.

Mycket är alltså bra i utredningens förslag, men goda förslag har kommit tidigare utan att något har hänt. Det gäller till exempel Samhall- och lönebirdagsutredningarna från år 2003. Använd nu de miljarder som sparats in på sjukförsäkringen för stödåtgärder på arbetsmarknaden! Använd också den Europeiska socialfonden inom den ideella sektorn som är bra på att skapa arbetstillfällen!

Det FunkA-utredningen enligt Handikappförbunden missar är att se människor med funktionsnedsättning som en resurs. Istället ligger ett förlegat stödtänkande kvar och skvalpar. Att leva med en funktionsnedsättning borde snarare ses som en ”pluskompetens”.

Läs remissvaret!
Handikappförbundens REMISSVAR FunkA-utredningen

Danmark bättre på integration!

Paneldebatt på Neurodagen 2012

Paneldebatt på Neurodagen 2012

Det är inte ofta Danmark framhålls som föredöme när det gäller integration. Men på Neurodagen, Neurologiskt handikappades riksförbunds (NHR) konferens om ”den tysta jobbkrisen” på Scandic Anglaïs i Stockholm, var det så. Det gäller alltså integration av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden och inget annat.

NHR vill inte bara kritisera utan anser sig ha svaret för de över 200 000 personer som skulle kunna arbeta mer än de gör idag. Svaret heter Flexjobb eller i Danmark Fleksjob och betyder att arbetsgivaren betalar 50 eller 75 procent av lönen medan staten täcker upp för resten upp till heltid.

Skillnaden mot svenskt lönebidrag är att lönen sätts efter kompetens och arbetsinsats. Det så kallade taket ligger i Danmark på 44 000 kr kommenterade Linda Grape från LO. Problemet med de svenska lönebidragen är att de håller nere lönerna, sa Robin Zachari som arbetar med flexjobb på NHR. Med lönebidrag blir man någon som arbetsgivaren ska ”ta hand om”, inte en kompetent mdarbetare.

NHR har gjort en undersökning bland sina medlemmar som visar att fyra av tio skulle kunna arbeta mer med rätt stöd. Många saknar också samordning mellan myndigheterna. I en Novus-undersökning till allmänheten finner NHR stöd för sin flexjobbstanke av hela 70 procent av den svenska befolkningen (frågan gällde specifikt sjukdomen MS).

I paneldebatten med politiker och fackliga företrädare sa Linda Grape att de danska flexjobben ofta går till dem som redan har jobb. Få kommer direkt från arbetslöshet. Danmark håller nu på att se över systemet. Kerstin Nilsson (s) menade att man inte kan kopiera från land till land, men att ett svenskt flexjobbssystem vore önskvärt.

Farbod Rezania från Svenska Näringsliv ville se ett smidigare jobbsökande där man först kommer överens med arbetsgivare och sedan går till myndigheterna för hjälp. Idag bromsar myndigheterna upp, anser han. Gösta Karlsson från Unionen lyfte de europeiska fackförbundens Ramavtal för en arbetsmarknad för alla.

Neurologiprofessor Peter Andersen från Danmark sa att flexjobbsystemet där gjort att toleransen mot personer med funktionsnedsättning har ökat. När man idag ser en person med rullstol på gatan tänker man att hen nog är på väg till jobbet. Och visst är det viktigt att de stödsystem vi har främjar bättre attityder mot personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden!

Länk till NHR:s färska rapport om Flexjobb:
Flexjobb 100/100

6 000 lönebidragsanställda utan försäkring

I mars tog Uppdrag granskning (SVT) och tidningen Dagens arbete upp bristen på försäkringar för de som anställts med lönebidrag. Varje år betalar staten ut cirka tio miljarder kronor i lönesubventioner till företag som anställer personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga.

I lönebidraget ingår pengar för arbetsskadeförsäkring av den anställde och pensionspengar. Upp mot en miljard har betalats ut enbart för detta (enligt en schablon som Arbetsförmedlingen sänktes kraftigt efter vårens avslöjanden). Men många arbetsgivare har stoppat dessa pengar i egen ficka.

Arbetsförmedlingen har det senaste året hävdat att alla lönebidragsanställda är försäkrade. Men efter att Uppdrag granskning och Dagens arbete berättat om människor utan pension och arbetsskadeersättning efter olyckor kallades Arbetsförmedlingens ledning upp till riksdagen. I juni släpptes därför uppgifter som visade att 6 000 lönebidragsanställda saknar försäkring.

Men redan 2009 skrev Arbetsförmedlingen till Riksdagens utredningstjänst att 10 000 lönebidragsanställde kunde vara utan försäkring. Dagens arbete menar därför att Arbetsförmedlingen har ljugit inför Riksdagen. Och: ”I stället för att ta tag i situationen har myndigheten gjort allt för att dölja omfattningen för riksdagen, media, allmänhet och de drabbade”, skriver Marcus Derland i Dagens arbete den 11 september.

Man undrar vad Arbetsförmedlingen prioriterar; sin egen organisationsheder eller att människor står utan ersättning om olyckan är framme. Ett stort svek från samhället, sa Mehmet Kaplan (MP) till Dagens arbete. ”Människor som får de här jobben litar på att allt med pensioner och försäkringar är ordnat”, sa han.

Lite mer detaljer: En lönebidragsanställning ske egentligen inte godkännas om försäkring saknas. Förr kontrollerades detta av fackförbunden, men nu är det bara Arbetsförmedlingen som gör det. Ett kryphål verkar vara att arbetsgivare utan kollektivavtal kan betala in till försäkringen en gång men sedan sluta betala in.

Privatanställda arbetare där arbetsgivaren får lönebidrag ska enligt Arbetsförmedlingens regler vara försäkrade och få pension inbetald via Fora, som ägs av Svenskt näringsliv och LO. Om din arbetsgivare får lönebidrag och du är osäker på dina försäkringar och din pension så ring Foras kundservice 08-787 40 10. Uppge ditt personnummer.

Kommentera gärna inlägget!

Länk till Dagens arbete
Dagens arbete