Kjell

Kjell gick gymnasiesärskola med inriktning park och miljö. Sedan blev det arbete på Samhall i över 20 år. ”Det var inte så att de kom och frågade mig om jag ville göra något annat.”

När Samhall på orten la ner blev Kjell erbjuden tjänst i en annan stad, men han räknade ut att bussresorna skulle kosta honom 2 000 i månaden.

Idag har han daglig verksamhet där han tar han emot kunder som lämnar in kläder till en second hand-butik. Kjell trivs med detta eftersom han gillar att träffa människor.

Kjell sköter sin ekonomi själv. Han tycker att han klarar sig. Han bor i en etta. ”Jag får min lön från Försäkringskassan.” Han är osäker på om han får något för jobbet i butiken. Han har sjukersättning och alltså mindre än lönen på Samhall. ”Kommer man in på ett annat arbete där man tjänar lika mycket som på Samhall så skulle man gå dit och jobba.”

Tidigare läste Kjell data, engelska och matte på komvux, parallellt med daglig verksamhet. Han skulle vilja läsa mer engelska på folkhögskola, men är osäker på om han får. ”Det är svårt att komma in där. Det är ju rektorn som bestämmer det där, vilka man tar in.”

Kjell har dator, som hans kontaktperson brukar hjälpa honom med. ”Jag försöker få mer vänner på Facebook. Då kan vi träffas på stan och gå på krogen…”

Helst av allt skulle Kjell vilja jag resa: ”Jag är ju ensam, men man vill ju inte resa ensam…”

(Kjell heter egentligen något annat. Han deltog i de gruppsamtal om stöd till arbete som genomfördes 2012-13 i fem svenska kommuner)

Andrej

Andrej hämtades av sina svenska föräldrar på ett barnhem när han var fem år. Han gick i särskola och sedan en träteknisk fyraårig utbildning. Andrejs dröm är att ta motorsågskort och få fälla träd i skogen

Mellan klockan 8 och 15 är Andrej på daglig verksamhet där han mest kapar ved. Han har fått höra att han är en stor tillgång i gruppen med sitt positiva sätt. ”De tycker jag är duktig så de vill ha mig kvar”, säger han.

En gång blev Andrej erbjuden en anställning, men tackade nej. Han tänkte att det skulle bli tufft med tidiga morgnar och långa dagar. På daglig verksamhet har han fått frågan om han är anställd. Han tvekar inför ett sådant steg. ”Då måste man ju gå på högskolan och så”, funderar han.

Andrej drömmer om att ha mer pengar. Han har bra koll på vad olika saker kostar och vill ofta ha kontoutdrag från sin god man. Hans stora hobby är att köra moped. Andrej var en av deltagarna i de gruppsamtal Rätt stöd till arbete genomförde i fem kommuner.

Kristin

Rätt stöd till arbete har träffat 37 personer med olika funktionsnedsättning och erfarenhet av kommunalt stöd till arbete. I boken Rätt stöd till arbete finns en kort presentation av deltagarna i gruppsamtalen.

Framöver kommer något längre personporträtt att publiceras här på bloggen. Namn och vissa fakta är ändrade i enlighet med den överenskommelse som gjorts med de intervjuade.

KRISTIN

Kristin växte upp med sin pappa som var alkoholist. Skolan var tuff och där fanns ingen förståelse för hennes problem. Diagnosen lindrig utvecklingsstörning fick hon som vuxen.

”Jag ville utreda vad det var med mig och då fick jag träffa en arbetspsykolog som ordnade så att jag fick min diagnos.”

Innan det hann hon jobba både på förskola och äldreboende. Kristin har många barn som alla tagits ifrån henne av Socialtjänsten. Som liten lovade hon sin mamma tio barnbarn.

När Kristin blev arbetslös gick hon till Arbetsförmedlingen. Där hänvisade man henne till kommunens arbetskonsulent som så småningom ordnade daglig verksamhet i café och butik, där Kristin stannade några år.

Hon hörde att personalen pratade om en gård med djur. Hon blev nyfiken eftersom hon gillar att vara utomhus och bad själv att få börja där. ”Jag ringde själv dit men förslaget kom från en personal”, förklarar Kristin.

Nu trivs hon med att ta hand om hästar och andra djur, men hon tycker inte att de andra deltagarna har samma livssituation som hon. ”Det kan vara jobbigt att ha ett lindrigt handikapp för då är man så medveten om det”, säger hon.

Hon pratar därför mest med personalen, men vill vara kvar på gården den närmaste tiden. Kristin säger att hon lärt känna sig själv bättre med åren och att hennes vänner accepterar henne. ”De tänker sig för” och ser till att hon hänger med i samtalen.

Tillbaka som låssmed på heltid efter rehabiliteringen

Anders Johnson Foto:Emil Erdtman

Låssmed är ett yrke med höga krav på precision och noggrannhet. Anders Johnson har efter stroke och afasi kämpat sig tillbaka till sitt heltidsjobb som enda låssmed på BillerudKorsnäs stora pappersmassafabrik utanför Gävle.

Lennart Vikström, matchare i Stockholms stad

Lennart Vikström

Lennart Vikström är möbelföretagaren som sadlade om och blev matchare på Jobbtorget i Farsta, Stockholm. Jobbtorg är en del av Stockholms stads Arbetsmarknadsförvaltning.

Lennart gillar sitt jobb och har stor nytta av sin företagarbakgrund. Han vet hur man snackar med små arbetsgivare i olika branscher. Jag talar deras språk, säger han.

När han ringer för att presentera en arbetssökande är det inte funktionsnedsättningen han pratar om utan förmågan och viljan till arbete. Lönebidrag och andra bidrag till arbetsgivaren tar han heller inte upp i första skedet.

Artikel i tidningen Afasi nr 1/2014

BRA STÖD GER ARBETE

Bild på Johan i tidningen Afasi

På Arbetsförmedlingen finns nästan 200 000 arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Med rätt stöd kan många av dem komma ut i arbete.

Handikappförbundens projekt ”Rätt stöd till arbete” har genomfört gruppintervjuer med 37 människor med olika funktionsnedsättningar utifrån frågan: Vad är ett framgångsrikt stöd för att komma ut arbete?

Långsiktigt stöd en framgångsfaktor
En förutsättning för att komma ut i arbetslivet är att ha makt över sitt eget liv och att vara delaktig i processen mot arbetslivet.

Den personliga kontakten är viktigare än den formella och den administrativa placering stödpersonen har, visar projektet. Det är viktigt att ha ett långsiktigt stöd från en och samma person. Täta byten av myndighetskontakter har negativa effekter.

Tidigare erfarenheter och dåligt självförtroende gör att stödet måste vara handfast. Anställning måste vara satt som mål från början.

Samarbete med näringslivet
För att anställningar ska uppstå är det också nödvändigt att ha ett nära samarbete med det lokala näringslivet. Ofta är det informella vägar och kontakter som gör att någon får komma ut på praktik. Arbetskonsulenterna måste vårda och skaffa nya relationer med arbetsgivare på orten.

Många behöver stöd även efter att ha fått anställning. Vissa kommuner löser detta med lite okonventionella metoder där arbetskonsulenterna träder ur sina ramar och ger ett stöd som medmänniska.

Samordning av resurser
Att flera myndigheter, landsting, kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och så vidare samordnar sina resurser har visat sig vara ett effektivt sätt att både hushålla med pengar och sätta individen i centrum.

En del kommuner har brutit upp de administrativa gränserna, exempelvis mellan daglig verksamhet, försörjningsstöd eller psykiatri. De erbjuder en gemensam ingång för allt stöd mot arbetslivet.

Text: Emil Erdtman

Carolins drömjobb blev verklighet

Carolin på jobbet i Gävle

För att minska utanförskapet beslutade Gävle kommun år 2010 att 1,5 procent av alla anställningar i kommunen ska innehas av människor med psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning.

Anställningarna föregås av praktik och nödvändiga anpassningar görs. Anställningsavtalet är det så kallade beredskapsavtalet, BeA. Anställningen gäller till pensionen, men förhoppningen är att några ska gå vidare till andra jobb.

Boy Larsson: Arbetskooperativ och vuxenutbildning är vägar till jobb

Boy Larsson heter en gotlänning med stort engagemang för funktionshindersfrågor. Han har varit aktiv i RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa) och var under många år ordförande för det gotländska samarbetsorganet, som numera heter Funkisam. Under den tiden valdes han till Årets gotlänning.

Boy har skrivit flera böcker och även jobbat som florist, fritidskonsulent och folkbildare inom ABF. Han brinner för vuxenutbildning och även för människor i andra delar av världen. I detta videoklipp berättar han om arbetskooperativ och utbildning som vägar till arbete.

Lyckad konferens i Hudiksvall

Målet var 100 deltagare och 102 kom till konferensen Rätt stöd till arbete på Kulturhuset i Hudiksvall. Moderator var Barbro Lindgren som i över 20 år arbetat med arbetsmarknadsfrågor för personer med funktionsnedsättning.

”En gubbe till i fikarummet”

Leif Jonsson är vd för skylt- och reklamfirman Sikab med nio anställda. På Sikab tillverkas bland annat klisterdekaler och bildekor, men också broschyrer och hemsidor. Leif har anställt Oskar (utbytt namn) med hjälp av lönebidrag.