I den alldeles färska rapporten Funktionsnedsättning och arbete — Vad gör kommuner och landsting? från Sveriges kommuner och landsting (SKL) konstateras att alla människor har en arbetsförmåga utifrån sina förutsättningar. Ordförande Anders Knape skriver: ”Det är viktigt att arbetslivet är tillgängligt för alla. Som stora arbetsgivare har kommuner och landsting ett särskilt ansvar att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att finna en plats i arbetslivet.”
Arbetsgivaransvaret finns också med i SKL:s centralt antagna inriktningsmål för kongressperioden 2012–2016. Det blir särskilt viktigt när man tänker på att en fjärdedel av arbetskraften finns inom kommuner och landsting. Och som det står i rapporten: ”Stora arbetsgivare bör ha större möjligheter än mindre att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få en förankring i arbetslivet”.
I rapporten betonas vikten av attitydförändringar till funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning får inte stå i vägen för en rättvis bedömning av en sökandes kvalifikationer.
Under hösten 2011 gjorde SKL en enkätundersökning bland sina medlemmar. På frågan om tillgänglighet svarar 63 % att de flesta av deras ”utrymmen” är tillgängliga. Men det är personalchefer som svarat och man undrar om frågan inte borde ställas till personer med funktionsnedsättningar som använder lokalerna.
När det gäller centrala beslut för att öka möjligheter för personer med funktionsnedsättning att bli anställda återstår mycket att göra enligt rapporten. Politiska beslut eller riktlinjer saknas hos mer än hälften av kommunerna och landstingen.
Andelen anställda med stöd motsvarar för kommunernas del ungefär andelen på arbetsmarknaden i stort, men av alla anställda med stöd arbetade bara 1% i landsting, trots att landstingen har 6% av alla landets anställningar. Betyder det att landstingen anställer personer med funktionsnedsättning utan att erhålla lönestöd?
Ett problem som flera tar upp i enkäten är att omplaceringar av redan anställda går före nyrekrytering. Önskan finns också att kunna få lönebidrag för redan anställd personal som fått minskad arbetsförmåga.
Som positiva exempel tas Stockholms stad som satsar på sommarjobb och traineeplatser. Det permanentade projektet OpenEyes nämns med sin satsning på telekomtjänster. Landstinget i Uppsala tror att många kan utföra uppgifter hos polisen, men ingen vill ha konstruerade arbeten. Uppsala vill också ställa krav i upphandlingar och uttryckligen nämna i annonser att de söker arbetstagare med funktionsnedsättning.
Region Skåne betonar samarbetet med ideella organisationer. I Västra Götaland har man byggt upp arbetsmarknadsnoder. Ett initiativ där är att regionen betalar arbetsgivardelen av lönen vid lönebidragsanställningar. I Skellefteå finns en lång tradition av myndighetsöverskridande arbete. Man nämner också Handikappförbundens utnämning av Skellefteå till modellkommun som ett kvitto på att man tänker rätt.
Länk till rapporten:
Funktionsnedsättning och arbete – vad gör kommuner och landsting?
Rätt stöd till arbete 