Omsorgspersonal prioriterar bland råd till kommunerna

Rätt stöd till arbete formulerade utifrån samtal med människor med funktionsnedsättningar 10 råd till Sveriges kommuner. Vid en utbildningsdag för omsorgspersonal fick deltagarna ”rösta” på vilka råd de tycker är viktigast att ta till sig i arbetet. Antal kryss i parentesen. Viktigast ansåg de det vara att ”gå utanför ramarna” och ingen tyckte att man skulle ”involvera familjen” när det gäller stöd till arbete.

Anpassa utbildningen. (8)

Anpassa och skräddarsy vuxenutbildningen efter varje individs behov. De som har sin bakgrund i särskola har också rätt till yrkesinriktad och utvecklande vuxenutbildning.

Ha anställning som mål. (5)

 

Tro på den arbetssökandes förmåga från första stund och sätt anställning som mål! Och inte bara under ett halvår, utan längre tid. Många behöver också stöd att behålla anställningen.

Vinn den arbetssökandes förtroende. (1)

 

Stödet fungerar bäst när den arbetssökande får förtroende och blir förstådd. Bygg upp en förtroendefull relation till den arbetssökande och sätt dig in i dennes situation.

Gå utanför ramarna. (11)

 

Ibland är det önskvärt att tänka utanför ramarna och lämna den invanda rollen för att kunna ge rätt stöd. Var flexibel och kreativ! Sätt medmänniskan i centrum, inte en organisationsstruktur.

Odla kontakten med arbetsgivarna. (4)

För att stödja andra att till anställning krävs ett nätverk av intresserade arbetsgivare. Vårda relationerna till arbetsgivarna genom att åka ut till arbetsplatserna och bjuda in till intressanta evenemang! Glöm inte kommunens egna enheter.

Stöd den arbetssökande att berätta om sig själv. (8)

 

Det är svårt att veta när och hur man ska berätta om sina stödbehov för andra på arbetsplatsen. Skaffa kunskaper om funktionsnedsättningen och lär känna den arbetssökande. Ge sedan stöd till denne i att berätta om sig själv.

Involvera familjen. (0)

 

Stöd den arbetssökande i drömmen om ett jobb, men för också en diskussion med familjen när det är påkallat. Familjen kan vara med i dialogen om den arbetssökande ger sitt samtycke.

Rekrytera engagerad personal. (4)

 

Rekrytera coacher och arbetskonsulenter med engagemang och förmåga att bygga relationer. Försök få dem att trivas och stanna länge på sitt jobb! Ta gärna med en arbetssökande vid anställningsintervjuerna.

Samordna resurserna. (7)

 

För alla inblandade är det bästa att myndigheterna samordnar sig och har en gemensam mottagning för arbetssökande. Samordning ökar även de samhällsekonomiska vinsterna.

Utvärdera insatserna. (3)

 

Mätbara mål måste kompletteras med kvalitativa utvärderingar. Integrera dessa i återkommande reflektioner i personalgruppen och förklara dem för de arbetssökande.

Lennart Vikström, matchare i Stockholms stad

Lennart Vikström

Lennart Vikström är möbelföretagaren som sadlade om och blev matchare på Jobbtorget i Farsta, Stockholm. Jobbtorg är en del av Stockholms stads Arbetsmarknadsförvaltning.

Lennart gillar sitt jobb och har stor nytta av sin företagarbakgrund. Han vet hur man snackar med små arbetsgivare i olika branscher. Jag talar deras språk, säger han.

När han ringer för att presentera en arbetssökande är det inte funktionsnedsättningen han pratar om utan förmågan och viljan till arbete. Lönebidrag och andra bidrag till arbetsgivaren tar han heller inte upp i första skedet.

Kommuner och landsting tar arbetsgivaransvar

I den alldeles färska rapporten Funktionsnedsättning och arbete — Vad gör kommuner och landsting? från Sveriges kommuner och landsting (SKL) konstateras att alla människor har en arbetsförmåga utifrån sina förutsättningar. Ordförande Anders Knape skriver: ”Det är viktigt att arbetslivet är tillgängligt för alla. Som stora arbetsgivare har kommuner och landsting ett särskilt ansvar att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att finna en plats i arbetslivet.”

Arbetsgivaransvaret finns också med i SKL:s centralt antagna inriktningsmål för kongressperioden 2012–2016. Det blir särskilt viktigt när man tänker på att en fjärdedel av arbetskraften finns inom kommuner och landsting. Och som det står i rapporten: ”Stora arbetsgivare bör ha större möjligheter än mindre att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få en förankring i arbetslivet”.

I rapporten betonas vikten av attitydförändringar till funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning får inte stå i vägen för en rättvis bedömning av en sökandes kvalifikationer.

Under hösten 2011 gjorde SKL en enkätundersökning bland sina medlemmar. På frågan om tillgänglighet svarar 63 % att de flesta av deras ”utrymmen” är tillgängliga. Men det är personalchefer som svarat och man undrar om frågan inte borde ställas till personer med funktionsnedsättningar som använder lokalerna.

När det gäller centrala beslut för att öka möjligheter för personer med funktionsnedsättning att bli anställda återstår mycket att göra enligt rapporten. Politiska beslut eller riktlinjer saknas hos mer än hälften av kommunerna och landstingen.

Andelen anställda med stöd motsvarar för kommunernas del ungefär andelen på arbetsmarknaden i stort, men av alla anställda med stöd arbetade bara 1% i landsting, trots att landstingen har 6% av alla landets anställningar. Betyder det att landstingen anställer personer med funktionsnedsättning utan att erhålla lönestöd?

Ett problem som flera tar upp i enkäten är att omplaceringar av redan anställda går före nyrekrytering. Önskan finns också att kunna få lönebidrag för redan anställd personal som fått minskad arbetsförmåga.

Som positiva exempel tas Stockholms stad som satsar på sommarjobb och traineeplatser. Det permanentade projektet OpenEyes nämns med sin satsning på telekomtjänster. Landstinget i Uppsala tror att många kan utföra uppgifter hos polisen, men ingen vill ha konstruerade arbeten. Uppsala vill också ställa krav i upphandlingar och uttryckligen nämna i annonser att de söker arbetstagare med funktionsnedsättning.

Region Skåne betonar samarbetet med ideella organisationer. I Västra Götaland har man byggt upp arbetsmarknadsnoder. Ett initiativ där är att regionen betalar arbetsgivardelen av lönen vid lönebidragsanställningar. I Skellefteå finns en lång tradition av myndighetsöverskridande arbete. Man nämner också Handikappförbundens utnämning av Skellefteå till modellkommun som ett kvitto på att man tänker rätt.

Länk till rapporten:
Funktionsnedsättning och arbete – vad gör kommuner och landsting?