Målet var 100 deltagare och 102 kom till konferensen Rätt stöd till arbete på Kulturhuset i Hudiksvall. Moderator var Barbro Lindgren som i över 20 år arbetat med arbetsmarknadsfrågor för personer med funktionsnedsättning.
Drama och musik användes på workshop om socialt företagande
Har du någon gång tänkt att sociala företag inte är riktiga företag? Så löd en av frågorna vid den inledande värderingsövningen på workshopen Den sociala sprängkraften – från bidragsberoende till kreativt bidragande som hölls på Arbetsförmedlingen i Gävle igår.
Den tanken är vanlig, men bygger på okunskap. Sociala företag verkar på en marknad och behöver som andra en bra affärsidé. Skillnaden mot andra företag är att vinsten återinvesteras i den egna verksamheten eller andra sociala insatser.
Men sociala företag behöver också en affärsidé om arbetsträning och rehabilitering, som är ett av kännetecknen. Ledarskapet är ett annat. I de fall där arbetstagarna är delägare uppnås en delaktighet som är svårt att mäta i pengar.
Definitioner och kriterier för socialt företag finns på Sofisams hemsida. Där finns också en lista på de cirka 300 sociala företagen i Sverige. Förutom Sofisam finns en nationell samverkansgrupp där Skoopi och Sveriges kommuner och landsting ingår.
Bakom seminariet stod även Coompanion Gävleborg och Unicum från Bollnäs där Fjärde resursen syftar på att var fjärde svensk har en funktionsnedsättning. Deltagarna var mest tjänstemän och politiker från länets kommuner.
Modellkommunen Hudiksvall bidrog med gladahudikmodellen som går ut på att sociala företag får stöd av kommunen i form av handledarstöd och lokaler. Kommunstyrelsen går in med 420 000 kr om året.
Förutom Hudiksvall ingår Nordanstigs kommun i samarbetet. Tre företag startade för åtta år sedan medan tre är helt nya. I sammanlagt sju företag jobbar 85 anställda och 75 genom arbetsmarknadsåtgärder.
De tjänster man säljer är framförallt rot- och ruttjänster. Hunddagis och butik är också vanligt. Bland annat köps dödsbon in och säljs i butik. Det har lett till att man nu också caterar begravningar och bär kistan till graven.
Inget departement eller myndighet har egentligen ett huvudansvar för sociala företag. Socialstyrelsen och Tillväxtverket har gjort en handlingsplan och regeringens handlingsprogram kom 2010.
Frågan om sociala företag har gått från att vara en socialpolitisk fråga till en näringslivsfråga. Tillväxtverket, som lyder under Näringsdepartementet, har vidgat sitt arbete och ser sociala företag som social innovation och samhällsentreprenörskap.
I Att stödja utan att styra ges råd om hur kommuner kan stödja sociala företag. Personer med funktionsnedsättningar som finns i ett socialt företag är med att starta ett riktigt företag och får ett riktigt jobb, sa Eva Carlsson från Tillväxtverket.
Det står ingenting om sociala företag i regleringsbreven till Arbetsförmedlingen. Därför behandlar sociala företag som vilka företag som helst. Men ett undantag säger att man får sitta i styrelsen för ett socialt företag och samtidigt ta emot arbetsmarknadsstöd.
Det pågår en process inom Arbetsförmedlingen där man börjar se skillnaden mellan att starta eget och starta tillsammans. Numera har AF en utbildning i att starta och driva sociala företag. I Göteborg finns specialutbildade handläggare.
Den region i Sverige som har flest sociala företag är just Västra Götaland. Kooperatörshuset i Göteborg har varit en viktig stödfunktion. Eva Laurelli har arbetat med detta sedan 1990-talet.
Tillsammans med Bo Blideman har hon skrivit boken Med gemensam kraft – en studiebok om sociala arbetskooperativ. Laurelli menar att man inte ska fundera så mycket på hur och vad utan varför. De som vet varför de gör något är de som lyckas.
En annan nyckel till framgång är engagerade tjänstemän på olika nivåer. Hon tipsar också om att hela företaget kan hyra en buss och göra studiebesök på andra håll i landet. Man behöver inte åka till Italien längre.
Peter Berggren från Coompanion Gävleborg berättade att det först gick trögt att få myndigheterna att placera människor i sociala företag, men att samverkan och en förenklad byråkrati hjälpte.
Just nu pågår många utbildningar kring socialt företagande i Gävleborgs län. Förutom Coompanion ger Workforyou utbildning på området. En pilotkurs på 40 veckor ges bland annat i Bollnäs och Sandviken. Det bildas nätverk och flera kommuner anställer samordnare för sociala företag. Hofors har tagit en policy på området.
Många startar med projektmedel från Europeiska socialfonden eller Arvsfonden. Men hur startar man sociala företag utan projekt? Elina Berg, som jobbar med psykiatrifrågor på Sveriges kommuner och landsting, varnade för projektdödsfällan: att många deltagare känner sig misslyckade när projekt tar slut. Risken är att de inte vill prova igen.
Hon sa också att föreställningen om en rak kedja från sjukdom över bostad och utbildning till arbete inte stämmer med verkligheten. Man kan mycket väl först få arbete och bli frisk genom att jobba.
Flera lyfte vikten av att ingå i sammanhang med andra företagare. I Dalarna jobbar man med mentorer från näringslivet. Frågan om konkurrens kommer ofta upp, men när man umgås kommer man oftast fram till att man kan jobba tillsammans och komplettera varandras företag.
Man får heller inte glömma civilsamhället. En organisation som IOGT-NTO har en egen investeringsfond för sociala företag. Inom Attention har som läsare av bloggen vet ett socialt företag startats i Katrineholm.
Eva Laurellis ord kan sammanfatta dagen: Kraften måste komma underifrån, men det måste finnas en struktur som fångar upp den.
Rätt stöd till arbete 