Lyckad konferens i Hudiksvall

Målet var 100 deltagare och 102 kom till konferensen Rätt stöd till arbete på Kulturhuset i Hudiksvall. Moderator var Barbro Lindgren som i över 20 år arbetat med arbetsmarknadsfrågor för personer med funktionsnedsättning.

Fortsätt läsa

Utbyte, studiebesök och planering i Skellefteå

Under två dagar samlades representanter för de fem modellkommunerna inom Rätt stöd till arbete (Hudiksvall, Kristinehamn, Partille, Skellefteå och Tyresö). Mötet var förlagt till Skellefteå som badade i försommarvärme och grönska. Föreningarnas hus stod för mat och logi på Café Castor respektive Bed & Breakfast Gränden. Rekommenderas!

Under en hel eftermiddag gav de fem kommunerna exempel på framgångsrika arbetssätt för att fler människor med funktionsnedsättning ska få jobb. Det blev ett bra tillfälle för modellkommunerna att lära sig av varandra, utbyta idéer och inte minst få nya kontakter. Intresserad allmänhet var också välkomna att lyssna.

Samtalen om stöd till arbete fortsatte under kvällens middag på Nordanå Värdshus, något som Skellefteå kommun bjöd på. Dag två guidade Håkan Holmqvist på några av enheterna inom Solkraft. I denna arbetsrehabiliterande kommunala verksamhet är över 600 personer inskrivna. 2012 fick 25 av dem jobb utanför Solkraft.

Solkraft Öst sysslar med sågarbeten, för bland annat sängtillverkning. På Rosengård sker ofta de första stegen i arbetsrehabiliteringen. I växthus och trädgård ger växterna ro och en skön känsla i händerna. Man kan sedan gå vidare till bageri, hunddagis eller hästskötsel. Enhetschef Mikael Nyström visade stolt upp gårdens olika delar.

Stellan Berglund redogjorde för hur samordningsförbundet fungerar i Skellefteå. Diskussionen slutade i att det nog är en fördel att bara ha en kommun i ett samordningsförbund. När det är flera kommuner med finns risken att konkurrens om medel uppstår. Men positiva exempel på kommunsamarbeten finns också.

Margareta Larsson från Arbetsmarknadstorget – ”en väg in” för människor i behov av stöd till arbete – kunde berätta att det som nu drivs som projekt kommer att permanentas. Annika Wennerström visade hur Daglig verksamhet i Skellefteå hittills i år stött fyra personer till att få anställning.

Anne Sjöberg ledde en så kallad OPERA-övning för att ta fram idéer till spridning av goda arbetsmetoder till fler kommuner i Sverige. Kreativiteten flödade och allt från reklam på Skellefteås och Tyresös matcher (hockey och fotboll) till forskarseminarier kom upp. Idéerna kommer att användas i det fortsatta planeringsarbetet för projektår tre i Rätt stöd till arbete.

Från utvärderingen: ”att träffas”, ”att finnas med”, ”ta del av andras erfarenheter”, ”att vara utvald”, ”gott bemötande”, ”pratglada människor”, ”resan – regionalt perspektiv”, ”input och idéer”, ”träffa engagerade människor”, ”nu full av energi och idéer”.

 

 

 

 

Den sociala sprängkraften

20130514-145553.jpg

Drama och musik användes på workshop om socialt företagande

Har du någon gång tänkt att sociala företag inte är riktiga företag? Så löd en av frågorna vid den inledande värderingsövningen på workshopen Den sociala sprängkraften – från bidragsberoende till kreativt bidragande som hölls på Arbetsförmedlingen i Gävle igår.

Den tanken är vanlig, men bygger på okunskap. Sociala företag verkar på en marknad och behöver som andra en bra affärsidé. Skillnaden mot andra företag är att vinsten återinvesteras i den egna verksamheten eller andra sociala insatser.

Men sociala företag behöver också en affärsidé om arbetsträning och rehabilitering, som är ett av kännetecknen. Ledarskapet är ett annat. I de fall där arbetstagarna är delägare uppnås en delaktighet som är svårt att mäta i pengar.

Definitioner och kriterier för socialt företag finns på Sofisams hemsida. Där finns också en lista på de cirka 300 sociala företagen i Sverige. Förutom Sofisam finns en nationell samverkansgrupp där Skoopi och Sveriges kommuner och landsting ingår.

Bakom seminariet stod även Coompanion Gävleborg och Unicum från Bollnäs där Fjärde resursen syftar på att var fjärde svensk har en funktionsnedsättning. Deltagarna var mest tjänstemän och politiker från länets kommuner.

Modellkommunen Hudiksvall bidrog med gladahudikmodellen som går ut på att sociala företag får stöd av kommunen i form av handledarstöd och lokaler. Kommunstyrelsen går in med 420 000 kr om året.

Förutom Hudiksvall ingår Nordanstigs kommun i samarbetet. Tre företag startade för åtta år sedan medan tre är helt nya. I sammanlagt sju företag jobbar 85 anställda och 75 genom arbetsmarknadsåtgärder.

De tjänster man säljer är framförallt rot- och ruttjänster. Hunddagis och butik är också vanligt. Bland annat köps dödsbon in och säljs i butik. Det har lett till att man nu också caterar begravningar och bär kistan till graven.

Inget departement eller myndighet har egentligen ett huvudansvar för sociala företag. Socialstyrelsen och Tillväxtverket har gjort en handlingsplan och regeringens handlingsprogram kom 2010.

Frågan om sociala företag har gått från att vara en socialpolitisk fråga till en näringslivsfråga. Tillväxtverket, som lyder under Näringsdepartementet, har vidgat sitt arbete och ser sociala företag som social innovation och samhällsentreprenörskap.

I Att stödja utan att styra ges råd om hur kommuner kan stödja sociala företag. Personer med funktionsnedsättningar som finns i ett socialt företag är med att starta ett riktigt företag och får ett riktigt jobb, sa Eva Carlsson från Tillväxtverket.

Det står ingenting om sociala företag i regleringsbreven till Arbetsförmedlingen. Därför behandlar sociala företag som vilka företag som helst. Men ett undantag säger att man får sitta i styrelsen för ett socialt företag och samtidigt ta emot arbetsmarknadsstöd.

Det pågår en process inom Arbetsförmedlingen där man börjar se skillnaden mellan att starta eget och starta tillsammans. Numera har AF en utbildning i att starta och driva sociala företag. I Göteborg finns specialutbildade handläggare.

Den region i Sverige som har flest sociala företag är just Västra Götaland. Kooperatörshuset i Göteborg har varit en viktig stödfunktion. Eva Laurelli har arbetat med detta sedan 1990-talet.

Tillsammans med Bo Blideman har hon skrivit boken Med gemensam kraft – en studiebok om sociala arbetskooperativ. Laurelli menar att man inte ska fundera så mycket på hur och vad utan varför. De som vet varför de gör något är de som lyckas.

En annan nyckel till framgång är engagerade tjänstemän på olika nivåer. Hon tipsar också om att hela företaget kan hyra en buss och göra studiebesök på andra håll i landet. Man behöver inte åka till Italien längre.

Peter Berggren från Coompanion Gävleborg berättade att det först gick trögt att få myndigheterna att placera människor i sociala företag, men att samverkan och en förenklad byråkrati hjälpte.

Just nu pågår många utbildningar kring socialt företagande i Gävleborgs län. Förutom Coompanion ger Workforyou utbildning på området. En pilotkurs på 40 veckor ges bland annat i Bollnäs och Sandviken. Det bildas nätverk och flera kommuner anställer samordnare för sociala företag. Hofors har tagit en policy på området.

Många startar med projektmedel från Europeiska socialfonden eller Arvsfonden. Men hur startar man sociala företag utan projekt? Elina Berg, som jobbar med psykiatrifrågor på Sveriges kommuner och landsting, varnade för projektdödsfällan: att många deltagare känner sig misslyckade när projekt tar slut. Risken är att de inte vill prova igen.

Hon sa också att föreställningen om en rak kedja från sjukdom över bostad och utbildning till arbete inte stämmer med verkligheten. Man kan mycket väl först få arbete och bli frisk genom att jobba.

Flera lyfte vikten av att ingå i sammanhang med andra företagare. I Dalarna jobbar man med mentorer från näringslivet. Frågan om konkurrens kommer ofta upp, men när man umgås kommer man oftast fram till att man kan jobba tillsammans och komplettera varandras företag.

Man får heller inte glömma civilsamhället. En organisation som IOGT-NTO har en egen investeringsfond för sociala företag. Inom Attention har som läsare av bloggen vet ett socialt företag startats i Katrineholm.

Eva Laurellis ord kan sammanfatta dagen: Kraften måste komma underifrån, men det måste finnas en struktur som fångar upp den.

 

Modellkommunen Hudiksvall

Hudiksvall på Sverigekarta

Här ligger Hudiksvall

Hudiksvalls kommun har 37 000 invånare, varav 15 500 bor i själva tätorten. Trakten är en gammal industribygd med Iggesunds pappersbruk, Ericssons fiberkabeltillverkning och HIAB:s kranar som stora arbetsgivare.

Under den kommunala förvaltningen Lärande och kultur ligger Centrum för utveckling och lärande där enheten Hudiksvalls Resurscentrum (Hrc) finns.

Hrc är ett samarbete mellan förvaltningarna Lärande och kultur, Social- och fritidsförvaltningen samt Omsorgsförvaltningen. Verksamheten består av Daglig verksamhet, sysselsättning enligt Socialtjänstlagen, villkorat försörjningsstöd samt personer som har arbetsmarknadsåtgärder via Arbetsförmedlingens

Hrc erbjuder träning inför arbetslivet och sedan vidareslussning. Målet är att komma närmare arbetsmarknad, bli mer delaktig och inte hamna i utanförskap. Några exempel på verksamheter kommer här (fullständig information i denna broschyr):

  • Härvan (hantverksgrupp och försäljning med butik i hamnen)
  • Kobra (dataverksamhet)
  • Norrbo (skapande verksamhet, kök, vaktmästeri, snickeri)
  • Resursen (textil- och snickeriverksamhet, måleri, vedhantering, möbelrenovering, café och second hand-butik)

Hrc får ”beställningar” från de olika kommunala förvaltningarna eller från Arbetsförmedlingen, som då gjort bedömningen att en arbetsförmågebedömning ska göras eller att någon extra insats krävs för att personen i fråga ska komma närmare den öppna arbetsmarknaden.

En arbetskonsulent stöder personer inom Daglig verksamhet genom att leta upp praktikplatser som kan leda till anställning i framtiden. När man är redo att söka jobb kopplas Arbetsförmedlingens SIUS-handläggare in och tar så småningom över.

Inom Hrc finns två arbetsmarknadssekreterare och en arbetskonsulent, som utifrån behov även håller kontakt med Arbetsförmedlingen. Goda kontakter finns också med studie- och yrkesvägledare och med Särvux.

Tidigare arbetade man med en ”drop in” för nya deltagare, men numera börjar man alltid med ett trepartssamtal där beställaren, Hrc och deltagaren tydliggör behoven och själva uppdraget. Alla ska vara överens om vad som ska ske.

Något som präglat verksamheten i Hudiksvall är de olika sociala företagen där cirka 80 personer har anställning och 60 arbetsträning, rehabilitering eller sysselsättning.

Styrelserna består ofta av personal från verksamheterna själva. Både kommunen och Arbetsförmedlingen har tecknade avtal med de sociala företagen, som alltså blir kunder i företaget.

I de sociala företagen anpassas arbetsuppgifterna till individen, men de är också ett steg närmare den öppna arbetsmarknaden. Vid anställning kan Arbetsförmedlingen vara med om man har rätt till något stöd eller kommunen om personer har försörjningsstöd.

Hushållsfixarna startades 2003, Kraftkällan och Kraterkraft 2005 (korrigerat enligt kommentar nedan). Nykraft har sedan tillkommit. Hudiksvalls kommun köper tjänster av Coompanion som stöttar sociala företag med utbildning, rådgivning och arbetsgivarfrågor.

Aktuella socialfondsprojekt i Hudiksvall är BraFöre (att integrera anställdas kompetensutveckling med verksamheters utveckling), Naturkompetens (grön rehabilitering till flyktingar med låg utbildningsnivå) och Sigrid (ungdomar erbjuds gruppvägledning, motiveringskurs och ”praktiklön” istället för försörjningsstöd).

Det är ont om lediga jobb i Hudiksvall och emellanåt även ont om praktikplatser. Viss konkurrens kan då uppstå med Arbetsförmedling, skolor och andra som vill ha praktik. Vissa kommunala verksamheter har också varit dåliga på att själva ta emot praktikanter.

Informationsträff i Hudiksvall

Hudiksvall - stationen i vinterskrud

Hudiksvall

Igår besökte Rätt stöd till arbete modellkommunen Hudiksvall och informerade om de gruppsamtal som kommer att genomföras där under våren 2013. Fem entusiastiska personer kom till mötet på Centrum för utveckling och lärande. Under den enheten ligger Hudiksvall resurscentrum som samordnar arbetsinriktade insatser för människor med funktionsnedsättning.

Gruppsamtalen har hittat sin form efter att vi genomfört dem i tre av fem kommuner. Fyra gånger 45 minuter är lagom för att var och en ska kunna berätta hela sin historia. Tonvikten läggs på det som har med arbete att göra – inte funktionsnedsättningen. Vad är det som har fungerat i arbetslivet, vilket stöd har man fått och vilket stöd skulle man vilja ha?

Kringarrangemanget är sedan en öppen fråga där deltagarna själva får tycka till. I Hudiksvall önskade gruppen att vi skulle höra med Forsa folkhögskola om det finns möjlighet att vara där. Från gruppsamtal med Partille och Skellefteå kommuner vet vi att kortkurs på folkhögskola är en bra form för att både kunna dela med sig av sina erfarenheter i lugn miljö och samtidigt få ut något matnyttigt av det som folkhögskolan kan erbjuda i form av kompetensutveckling och skapande. På Grebbestads folkhögskola skapades strandskulpturer och tröjtryck, medan betoningen låg på arbetsliv, ergonomi och hälsa på Medlefors folkhögskola.

Tack till arbetsledaren Hanna Wickström och arbetskonsulent Ninnie Andersson i Hudiksvalls kommun som arrangerade mötet och bjöd in deltagare!

Rapport om våra modellkommuner

Rätt stöd till arbete har fem modellkommuner med lite olika sätt att stödja personer med funktionsnedsättning till arbete. Gemensamt är dock en hög ambition på detta område. I denna sammanställning beskrivs organisation och arbetssätt i modellkommunerna Hudiksvall, Kristinehamn, Partille, Skellefteå och Tyresö. För varje kommun beskrivs samordning, projekt, arbetsmetoder och arbetsgång, resultat, framgångsfaktorer och hinder.

Samverkan över kommun- och myndighetsgränser verkar skapa framgångar. Det finns en önskan att skapa en helhetssyn och att använda resurser över myndighetsgränser. På en del platser skapas ett ”torg” dit individerna kommer efter remisser från olika håll.

Det som också nämns hos flera kommuner är tid för individen att komma vidare, att det finns en kontinuerlig kontakt mellan en handledare eller coach av något slag under tiden och även efter att arbete är anordnat.

Några nyckelord är:

  • Vilja – hos individen men även hos personal och handledare
  • Motivation – hos individen och hos personal och handledare
  • Resurser och förmåga – att se till det positiva istället för det som inte fungerar
  • Tid – att det ska få ta den tid som behövs för individen samt att behålla en kontakt över tid
  • Respektfullt bemötande – hos personal och handledare
  • Individfokus – motsats till fokus på myndigheten eller ekonomin
  • Handledare/coach – att ha tillgång till en person där tillit kan skapas
  • En gemensam ingång – att inte behöva slussas mellan olika instanser
  • Helhetssyn – hela individens situation, inte enbart arbete
  • Struktur – en tydlig struktur
  • Meningsfullhet – aktiviteter ska kännas meningsfulla och leda till något
  • Trygghet – att individen känner sig trygg i verksamheterna
  • Systematiskt arbetssätt – att arbetet är tydligt organiserat och genomtänkt
  • Mätbart – att det som genomförs går att mäta effekterna av
  • Gemensam värdegrund – både hos individer, personal och handledare
  • Uthållighet – att inte ge upp och att det är tillåtet att misslyckas

Läs hela vår: Rapport från modellkommunerna

Och glöm inte att kika på konferensen i Jönköping den 23 januari! Se den svarta listen överst på bloggen!

Glädje i Hudiksvall

Hudiksvall är utsedd till modellkommun för Rätt stöd till arbete. Arbetssökande med funktionsnedsättning får hjälp av Hudiksvalls Resurscentrum att hitta rätt på arbetsmarknaden. Ofta blir det först vuxenutbildning innan man kommer ut i jobb. I kommunen finns fem sociala företag med ett 50-tal anställda.

I Hudiksvall finns den kända teaterensemblen Glada Hudik där skådespelarna har intellektuella funktionsnedsättningar. Igår beslöt kommunen att höja ersättningen per föreställning från 920 kr till knappt 1 500 kr, åtminstone i stora uppsättningar som den kommande av Trollkarlen från Oz. Alla kommunanställda ska få samma ersättning, säger kommunchefen.

Dessutom avsätts 5 000 kr för kompetensutveckling av varje skådespelare. De anhöriga – än så länge har medierna inte frågat skådespelarna själva – befarar att Försäkringskassan minskar sjukersättningen om ersättningen blir för hög. Rätt stöd till arbete brukar i sådana fall ge presentkort. Det kan man göra så länge det inte finns ett anställningsförhållande.

Överenskommelse om ersättningar i Glada Hudik-teatern

Kommunbesök i Hudiksvall den 24 november

Hudiksvall är en industrikommun vid Norrlands vackra kust. Emil Erdtman och Anne Sjöberg träffade den 24 november enhetschefen vid Resurscentrum samt en arbetskonsulent.

Hudiksvalls politiker har lagt alla insatser för arbetssökande med funktionsnedsättning under ett paraply. Detta Hudiksvalls resurscentrum ger stöd att utveckla kompetensen och placering på lämplig arbetsplats.

Nyligen har en person anställts bara för att vara länken ut till arbetsmarknaden. Hudiksvall kännetecknas också av flera sociala företag där ett 50-tal personer idag har jobb. Besök gjordes vid stimulerande och trivsamma arbetsplatser som Kobra och Resursen, där gamla möbler blir som nya. Caféet som är öppet för alla rekommenderas också varmt!