Anders Johnson Foto:Emil Erdtman
Låssmed är ett yrke med höga krav på precision och noggrannhet. Anders Johnson har efter stroke och afasi kämpat sig tillbaka till sitt heltidsjobb som enda låssmed på BillerudKorsnäs stora pappersmassafabrik utanför Gävle.
I måndags hölls en utvärderingskonferens om fyra olika EU-projekt med Försäkringskassan som projektägare och Stockholms län som bas. Uppskattningsvis cirka 100 miljoner har sedan 2012 delats ut från Europeiska socialfonden till projekten Consensio, UMIA, Dirigo 1 och Dirigo 2. Fortsätt läsa
Som ung skolkade Olle från skolan och meckade i garaget istället. Han fick inga betyg men däremot skiftarbete på bruket. För 30 år sedan fick han MS, men klagar på den dåtida vården. Till slut betalade Olle en behandling med egna pengar.
Han minns inte om han blev uppsagd eller sa upp sig själv från bruket. Rehabiliteringen blev i alla fall lyckad och ”gänget” av arbetssökande med olika funktionsnedsättningar stöttade varandra. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gjorde sitt jobb, säger Olle.
Olle anställdes sedan som vaktmästare på kommunen, där han bland annat sorterar post. Han gillar att städa och hålla ordning. ”Jag vill ha det fint runt mig”, säger han. Han hjälper även arbetskamraterna att sortera och städa.
När samtalet kommer in på delaktighet skiner Olle upp. ”Jag kan alltid säga till chefen hur jag vill ha det.” Och det brukar bli precis som han (Olle alltså) vill. ”Jag bad att få komma vidare och fick det.” Att han ”visar intresse och gör flera saker” har enligt Olle lett till högre lön.
Det är ändå kärvt eftersom Olle har halvtids sjukersättning och egna och sambons barn att tänka på. Det stora bilintresset får gå på sparlåga numera. Men jobbet är han rädd om och vill behålla till pensioneringen. ”Det är kul att åka till jobbet på morgonen!”
Olle är ett fingerat namn på en av deltagarna i de gruppsamtal Rätt stöd till arbete genomfört runtom i Sverige
Anja flyttade tidigt till Sverige och jobbade som sjuksköterska när hennes man fick cancer som väldigt ung. Sjukdomen återkom gång på gång och under den tiden blev även Anjas mor sjuk i hemlandet.
Förutom vårdarbetet tog hon hand om sin mor och sin man fram till deras bortgång. Anja gick på högvarv och ställde allt högre krav på sig själv. Hon slutade sova. En dag ringde hon till jobbet och sa att hon inte orkade.
Av läkaren fick hon bara två veckors sjukskrivning. Arbetsgivaren ville inte sänka arbetstiden. Då sa Anja upp sig.
Hon klarade sig ekonomiskt bland annat genom ett arv. Anja är troende och ser trots allt det positiva i allt som hänt henne efter sjukskrivningen. Under två år var hon på en terapiverksamhet med trädgård och målning. Både enskild samtalsterapi och gruppsamtal ingick.
Anja hade en bra försäkringskassehandläggare. ”Hon trodde på mig och ville hjälpa mig”. Handläggaren informerade om KomAn-projektet som Anjas hemkommun var med i. Där fick hon börja i en grupp där man ”lekte lite lekar och pratade”.
Dessa gruppsamtal gav inte så mycket, tycker Anja. Däremot fick hon kontakt med en av handledarna i KomAn-projektet och frågade själv om de två kunde träffas regelbundet för samtal. Det blev samtal varje vecka. ”Hon drog upp mig”, säger Anja.
På frågan vad det var för speciellt med handledaren svarar Anja: ”Hon hade livserfarenhet”. De båda kom också från samma land. ”Hon förstod mig”. ”Det var som psykoterapi”, säger Anja.
Handledaren hade visserligen yrkeskunskap som psykiatrisjuksköterska, men: ”hon var i första hand medmänniska och i andra hand proffs”. De har fortfarande kontakt via mail och har plockat bär och svamp tillsammans.
Parallellt tipsade en före detta arbetskamrat om en diakon i kyrkan. ”Hon visste hur hon skulle hjälpa mig”. Anja tror att det berodde på att diakonen själv haft utmattningsdepression och varit utanför arbetslivet under ett antal år.
En väninna tipsade sedan om att arbetsträna på en blodcentral. Arbetsgivaren sa ja, men sa samtidigt att det inte fanns möjlighet att få anställning. Men Anja gjorde sig oumbärlig och har sedan två veckor tillbaka tillsvidareanställning på heltid.
Hon är trött efter en arbetsvecka och värderar hemmets lugn och ro. ”Anstränger jag mig för mycket kommer tröttheten. Men idag vet jag vad det är. Då går jag och lägger mig.” Arbetskamraterna är i samma ålder och man kan vara öppen med varandra, säger Anja.
Anja vill stanna på arbetsplatsen till pensionen. Hon är alltså tillbaka i sitt gamla yrke men idag bara med friska personer. ”Jag vill aldrig mer vårda någon, jag har inte de krafterna kvar.”
Som råd till andra säger Anja att det gäller att hitta de människor som är intresserade av en och som har ork. Och sätta gränser och tänka mera på sig själv. ”Om jag mår bra, så mår andra också bra”, avslutar Anja.
Tack till Anja (fingerat namn) som delade med sig av sin berättelse till Rätt stöd till arbete! Vill du också berätta din historia, kontakta emil.erdtman@hso.se
AFA Försäkring höll idag frukostseminarium om Försäkringskassans (FK) nya instrument för bedömning av arbetsförmåga. Jan Larsson sa att det länge behövts bättre medicinska utredningar efter 180 dagar arbetslöshet. Den nya Aktivitetsförmågeutredningen (AFU) är en sådan fördjupad medicinsk utredning som i höst ska sjösättas i Skåne och Västra Götaland.
När Handikappförbunden redan 2010 bjöd in till konferens om verktyget betonades att det är individen själv som bäst känner sin arbetsförmåga. En behandlande läkare är inte alltid den bäste bedömaren av arbetsförmågan. Verktyget innehåller nu också en självskattningsdel, något som flera på frukostseminariet undrade över. Det är viktigt att man begriper vad man är med om, sa Jan Larsson. Men självskattningen – som inte har någon juridisk status – ska också göra FK:s utredningar snabbare och effektivare.
Verktyget har prövats på bland annat FK:s egen personal. Även om dessa resultat är sekretessbelagda är det bra att även de som är i arbete får pröva ett arbetsförmågetest (som är gjort för dem som inte har jobb). Övriga användare har varit nöjda med att få göra självskattning, men det är kanske inte så konstigt om man tidigare inte fått vara delaktig alls. Tyvärr finns inga publicerade resultat om användarnas synpunkter. Underlaget var för litet, menar Jan Larsson. Men han höll med Handikappförbunden om att det behövs fördjupade användarstudier för att gradvis höja kvaliteten i verktyget.
AFU ska enligt FK vara ett underlag för dialog mellan individ, bedömare och arbetsgivare. Det ska vara sammanhållet och enkelt för att fungera på många människor. Det ska förbättra rehabiliteringen och höja rättssäkerhet och även den allmänna acceptansen för sjukförsäkringen. Tanken är att även Arbetsförmedlingen ska använda det. Nu måste fler läkare utbildas och FK måste själva bli bättre på att fatta kloka beslut, sa Jan Larsson.
Om du blir sjuk eller får en funktionsnedsättning kan du få följande stöd inför återgången till arbete:
De stöd du kan få när du har en funktionsnedsättning är följande:
Aktivitetsersättning eller sjukersättning När din arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel.
Aktivitetsstöd När du deltar i ett program som till exempel praktik eller arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen.
Arbetshjälpmedel Stöd till arbetshjälpmedel på arbetsplatsen.
Arbetsträning och arbetsprövning Efter sjukskrivning och återgång till arbete kan du prova annat arbete hos samma arbetsgivare eller annan arbete.
Assistansersättning Om du behöver hjälp mer än 20 timmar för grundläggande behov kan du ansöka om en personlig assistent.
Bilstöd Köpa en bil, ändra en bil och stöd till körkort.
Handikappersättning Vid stora merkostnader på grund av funktionsnedsättningen i vardagen.
Högriskskydd Om du ofta är sjuk så kan du slippa karensdagen.
Rehabiliteringsersättning Ekonomisk ersättning till arbetstagaren under den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.
Tandvård Om du omfattas av kommunal omsorg och behöver tandvård.
Vårdbidrag Bidrag när du vårdar barn med funktionsnedsättning.
Läs mer om stöden via denna länk hos Försäkringskassan där det också finns broschyrer och faktablad:
http://www.forsakringskassan.se/privatpers/funktionsnedsattning
Om en anställd blir sjuk eller får en funktionsnedsättning kan arbetsgivaren få stöd inför återgången till arbete. De stöd arbetsgivaren alternativt arbetstagaren kan få är följande:
Avstämningsmöte Försäkringskassan samordnar möten mellan arbetstagare och arbetsgivare och eventuellt andra parter.
Arbetsträning Försäkringskassan betalar rehabiliteringsersättning till arbetstagaren som tränar nya arbetsuppgifter på samma eller annan arbetsplats.
Arbetshjälpmedel Ersättning för arbetshjälpmedel betalas ut till arbetstagaren eller arbetsgivaren.
Rehabiliteringsersättning Ekonomisk ersättning till arbetstagaren under den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.
Läs mer om stöden via denna länk hos Försäkringskassan där det också finns faktablad till arbetsgivare:
http://www.forsakringskassan.se/arbetsgivare/tillbaka_till_arbete_-_rehabilitering
Rätt stöd till arbete 